söndag 10 oktober 2010

TV-programmet Debatt och minkarna..

Jag tittade på Debatt om de minkar som släppts ut samt om pälsdjursfarmning och såg hur killarna som representerade minkarnas väl och ve var så fina och sansade medan en av farmarna började spåra ur och bort från ämnet och anklaga alla djurvänner som är emot pälsdjursfarmning att tillhöra "en sekt" (???). Jag är emot pälsdjursfarmning och hur minkarna har det men inte är jag med i någon sekt. Men så är många människor att de bara påstår och häver ur sig lögner. Denne farmare gav sig också på veganer och en kille som hade rakat huvud i anklagande ton. Vilket bedrövligt påhopp och helt ifrån ämnet om djuren lider eller ej.

Att som farmarna påstå att djuren mår bra är väl en väldans överdrift när man får se bilder och filmer på deras liv i dessa burar - hemska bilder. Sen komma med ursäkten att "minkarna äter varandra i fritt tillstånd också" är väl inget argument (så trots "kännedom" om denna "kannibalism" så klämmer de ihop flera minkar i en för trång bur - en medveten djurplågerihandling alltså). I vilt tillstånd om detta skulle hända kan de slåss för sitt liv eller ta till reträtt men i burarna kan de inte undkomma överhuvudtaget utan blir våldsamt plågade till döds. Så hur minkarna beter sig i naturen är ingen ursäkt om de nu käkar på varandra (fast i naturen lever de nog i sina egna revir och på smågnagare och maskar, larver osv).

Farmarnas ursäkter var bedrövliga och enbart till för att vilseleda och dra ut på programtiden med att försöka rikta ljuset bort från ämnet. Vi vet ju alla att djuren gasas och flås som slutpunkt på sitt erbarmliga liv i burarna så att plötsligt "tycka synd" om de djur som avlider på grund av att de blir påkörda är cyniskt och sannerligen känslokallt för vi vet att de inte har en chans att få leva så länge de är inlåsta. Vore jag mink så skulle jag bli glad om någon öppnade buren och släppte ut mig så jag kunde få dö lycklig och i hopp om friheten om jag nu skulle mejas ner av en bil...allt medan mina fötter styr mot en friare tillvaro och min nos får dofta på marken... (vilka andra alternativ finns för en liten mink att få leva fritt?)

Farmarna hänvisar till att de gör något lagligt...jovars än..om man nu bortser från djurplågeriet och de minimala burarna.. Mycket har varit olagligt tidigare men förändrats på grund av människors civilkurage och envisa kamp för rättvisa. Ex fanns inte kvinnliga präster för en tid sedan., kvinnor hade inte rösträtt, män och kvinnor av samma kön fick inte gifta sig. Hästar fick stå ensamma i hage och stall - inte längre (de har rätt till sällskap). Nu kämpar människor vidare för minkarna, för fjäderplockning på levande gäss osv. Astrid Lindgren kämpade för hönsens utsatthet i för trånga burar...sakta, sakta, sakta förändras samhället och det som varit lagligt blir olagligt..hoppas det går fort för minkarnas skull. NÄR det blivit olagligt så försvinner minkarna ut ur produktionen och sakta blir de ett minimum...några kanske överlever i naturen. Minkar tillhörde inte vår fauna utan har importerats till vårt land så skyll inte problemet på djurvännerna!

Hur känslomässigt avtrubbade är dessa farmare när de kan flå 17.000 minkar och göra denna handling mot minkar om och om igen under åratal?

Det är väl bara att fröjdas åt att det finns människor som engagerar sig i de svagare i vårt samhälle. Se bara hur romerna behandlas..men det ska det väl bli slut på nu när det har blivit uppmärksammat. Vissa människor ger sig gärna på de svagare och utsatta och förtrycker dem på alla sätt och vis men till slut blir det olagligt...

Minkarna lever enbart hos pälsdjursfarmarna för att de ska tjäna pengar på dem som päls!! Det är inte försvarbart med djurplågeri!! Vi har lagar som förbjuder det! Att höra representanten från Jordbruksverket och ständigt återupprepande "att de har sju år på sig" (att förbättra för minkarna) och att det har gått sju år påpekade programledaren (2003 - 2010) som fick svaret "ja men det är inte december än" - nähä men när togs beslutet då..kanske det har gått över sju år..oj, vad segt och trögt det ska va och så alla dessa undanflykter...illa..väldigt illa...

Man kan se hur brutalt de män som fångar in de lössläppta minkarna behandlar dem och det behövs inte mycket fantasi för att förstå hur de har det som inlåsta i burar..

Måtte aldrig dessa starka människor med hjärtat på rätta stället och civilkurage ge upp kampen för att få slut på pälsdjursfarmning och djurplågeri - såna underbara hjältar de är!!
(Bilden har jag fått av Djurens rätt ..se även mitt inlägg 16 juni 2010)

Inga kommentarer: