måndag 29 november 2010
Julpyntat...
Nu har jag julpyntat klart...tror jag....lite till kanske det blir framöver...men nu är tomtarna på plats.
fredag 26 november 2010
Avregistrering hos Svenska Kennelklubben...
Inte förrän idag - en vecka efter Rex bortgång har jag orkat ta tag i avregistreringen hos SKK. Det är viktigt att det blir gjort och därför påminner jag er om det ifall ni glömt avregistrera era avlidna djur. De får ju ett enormt stort register i onödan ifall inte djurägarna bryr sig så kontakta via mail id@skk.se och avregistrera ifall ni glömt...det är tufft..varje gång... Jag lägger in en bild på Rex som ser ut som en målad tavla..jag tycker den är fin jag och Rex ser ut som han flyger fram i naturen...
Etiketter:
foto Ann-Viol,
Rex,
Svenska Kennelklubben,
Örebro
torsdag 25 november 2010
Aeris ångrar sig...
Idag när jag skulle sopa undan snön så fåglarna kunde finna frön som ramlat ner på backen mm så stack Aeris ut men snabbt in igen..hon följde alltid Rex i hälarna men han var ju inte med och snön var inget roligt sällskap...inte ens fåglarna frestade...
Etiketter:
Aeris,
Snö,
Varberga,
Älskade katter,
Örebro
onsdag 24 november 2010
Fågelmamman...
"Du är en snäll fågelmamma du", sa mitt barnbarn Jelena till mig igår när hon var här och såg att jag matade fåglarna igen.. och jag tackade för den vänliga kommentaren.
Ja, nu måste man mata dem igen för de hittar inte mycket mat i naturen nu när det är snö och is på backen. Tycker jag finner ro när jag sitter och tittar på de små liven som glatt pickar i sig av allehanda fågelfrö - så är det alltså ett både "givande och tagande". Jag ger dem mat och de ger mig underhållning utanför fönstret!
Etiketter:
Fåglar,
Jag älskar min uteplats,
Snö,
Varberga,
Örebro
tisdag 23 november 2010
Djurens Rätt..tipsar om Vegetariskt julbord mm
Fick nyhetsbrev från Djurens rätt idag, som tipsar om bland annat om vart vegetariskt julbord serveras på olika platser i vårt land... http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt här kan du hitta dig fram och kanske få tips om något som du kan hjälpa de utsatta djuren med (ex gåva, protest mm)...lycka till!
fredag 19 november 2010
Rex har tagit sitt koppel ifrån mig och gått...
Rex - älskad vovve - 11 juni 1999-19 november 2010
Min älskade, älskade vovve och kamrat har lämnat mig nu. Han blev ju allt sämre och jag tvingade mig att använda sunt förnuft och ringa veterinären så han inte skulle få lida mer. Det visade sig att hans lungor var väldigt ansträngda och att det har tagit sig metastaser dit och han hade ju i både ljumske och bröstet. Han somnade in så himla lugnt - tack och lov och han viftade på svansen in i det sista... "han har varit glad i 10 år" sade Louise till mig en gång och det var sannerligen en tröst då det var vid ungefär den tidpunkten jag blev hans matte. Rex var ju redan vuxen när jag fick honom och sen den dagen har han aldrig fått något slag eller behandlats illa - bara kärlek från en tacksam tant som fick bli hans matte.. Jag kommer att gråta floder men det är bara naturligt..som i sången "den jag älskar - älskar jag" och det gjorde jag med min underbara vovve Rex. Må han ha det bra nu...
Jag hade även med mig hans kattkompis Aeris för jag trodde hon hade en tumör på ryggen men det visade sig att hon förmodligen fått ett bett i ryggen...puh..som ska behandlas med antibiotika..så hon fick inte följa med sin käre kompis utan stanna hos matte en tid till. Jag vet att både hon och jag kommer att sakna Rex något förfärligt men så är det att gilla någon oavsett hur många ben de har...
Min älskade, älskade vovve och kamrat har lämnat mig nu. Han blev ju allt sämre och jag tvingade mig att använda sunt förnuft och ringa veterinären så han inte skulle få lida mer. Det visade sig att hans lungor var väldigt ansträngda och att det har tagit sig metastaser dit och han hade ju i både ljumske och bröstet. Han somnade in så himla lugnt - tack och lov och han viftade på svansen in i det sista... "han har varit glad i 10 år" sade Louise till mig en gång och det var sannerligen en tröst då det var vid ungefär den tidpunkten jag blev hans matte. Rex var ju redan vuxen när jag fick honom och sen den dagen har han aldrig fått något slag eller behandlats illa - bara kärlek från en tacksam tant som fick bli hans matte.. Jag kommer att gråta floder men det är bara naturligt..som i sången "den jag älskar - älskar jag" och det gjorde jag med min underbara vovve Rex. Må han ha det bra nu...
Jag hade även med mig hans kattkompis Aeris för jag trodde hon hade en tumör på ryggen men det visade sig att hon förmodligen fått ett bett i ryggen...puh..som ska behandlas med antibiotika..så hon fick inte följa med sin käre kompis utan stanna hos matte en tid till. Jag vet att både hon och jag kommer att sakna Rex något förfärligt men så är det att gilla någon oavsett hur många ben de har...
Etiketter:
Aeris,
Rex,
Sorg,
Älskade katter,
Älskade vovvar.,
Örebro
onsdag 17 november 2010
Grattis Sofie på din födelsedag!
Idag fyller "våran" Sofie år och hon är lika gammal som kusinen Björn. Det märkliga med hennes födelsedag var att hon föddes några veckor för tidigt på "min" beräknade förlossning med Björn och han föddes på hennes egentliga födelsedag - de bytte helt enkelt...men allt gick bra och två underbara bäbisar låg sida vid sida på BB - det råkade bli så och Sofie såg faktiskt Björn före mig..
tisdag 16 november 2010
Kallt!
torsdag 11 november 2010
Kallt, snö..usch ja...
onsdag 10 november 2010
Grattis Eva-Lena på födelsedagen!
lördag 6 november 2010
Alla helgons dag!
Tidigt idag ringde John och undrade om jag ville följa med en sväng utåt landet och sen skulle vi åka förbi kyrkogården och tända ljus på Majs grav och det ville jag gärna. Närkebygden var så vacker nedanför Kilsbergen och några rådjur tänkte passera vägen vi kom på så John fotade dem och vädret var fint och solen lyste och det var idag vi skulle minnas våra nära och kära som lämnat oss (fast det gör man ju året runt)..men just idag tänds ljus på gravar och de pyntas med blommor och vackra (och ibland enkla) gran- och tallrisdekorationer. Vi köpte två gravljus - ett till Maj och ett till Ola...och vi saknar dem...
Jag tycker själv jag tog en mycket vacker bild på John när han poserar med en jättefin häst och jag blev så kär i dessa pållar, som fanns i hagen att jag önskade att jag var stenrik och kunde köpa dem alla..uj, vad fina de är..
Så fotade jag en vacker trädkrona mot en klarblå himmel och den får väl symbolisera "alla-helgons-träd" som ett släktträd ungefär...tycker det passar - grenar som sträcker sig mot det oändliga.. och jag tänker på alla de mina som gått bort..mor och far och mostrar, morbröder, kusiner, syskon, vänner..och älskade djur..så många själar som nu är "mina helgon" i mitt hjärta. Åter inne i Örebro bjöd mig John på buffé på en pizzeria och det var så mysigt och fridfullt. Vilken fin dag denna alla helgons dag! Frid på er!
Etiketter:
Alla Helgons Dag.,
Nära och kära,
Örebro
onsdag 3 november 2010
Grattis Jelena på 10-årsdagen!!
JELENA MED KOMPISEN REX - GODA VÄNNER!
Här är "Coola Jelena" ännu inte året fyllda...
Idag fyller mitt yngsta barnbarn 10 år och jag önskar henne ett härligt fint nytt år och naturligtvis en rolig och minnesrik födelsedag!
Barnbarnen är min glädje och ger mig många tillfällen till munterhet..eller vad säger ni om när Jelena var hos mig senast och vi var i Varbergaskogen och plockade mossa mm så frågade Jelena mig varför jag fotar så mycket och jag svarade att det är roligt att ha när jag blir riktigt gammal och grå att sitta och kolla korten och minnas och även du kan han glädje av dem när du blir äldre..då kom det; "när jag blir gammal då ska jag gå här med min dotter och vara lika knasig som du"..?..är jag knasig, sa jag och skrattade...ja du är rolig du farmor... (en komplimang som heter duga..eller?)
Etiketter:
Barnbarn,
Gratulationer,
Varbergaskogen,
Örebro
tisdag 2 november 2010
MIRJETA - född i Sverige och utvisad till Kosovo..
Oj vad upprörd jag blir över denna lilla flickas öde!! Född i Sverige och har sina morföräldrar här men utvisas till Kosovo trots att hon föddes här och hade en svår hjärnskada som kan underlättas med adekvat vård och det fick hon - här - men inte i Kosovo. Hon kan dö den lilla flickan så hon måste fort tillbaka till det land hon föddes i och där hon kan få vård - det finns väl ingen som missunnar henne det.
Först påbörjar man en livsuppehållande vård och hopp om ett liv med livskvalité för den lilla flickan och sen avbryter man vården och utvisar henne! Detta är ju vidrigt att behandla den lilla flickan och hennes anhöriga så känslokallt)
Varför ska det vara så svårt för detta land att värna om barnen?? Här lever ju både terrorister och kriminella utan att behöva oroas för att utvisas även om andra länder ber om det. Men en liten sjuk flicka...hon blev utvisad hon...och för ett tag sedan skulle lilla Rim utvisas men hon hann avlida innan dess men hennes anhöriga fick leva med sitt sjuka barn och ovissheten med utvisningshotet hängande över sig - konstant!
Svårt att förstå Migrationsverkets tolkning men kanske är det så vi vill ha det...kvinnor och barn ut och "unga friska män" in i landet oavsett vad de gjort..ja, jag undrar...varför är det så många kvinnor och barn som skickas iväg. Vi lider ju med trebarnsmamman och pappan som Sverige särade på och skickade ut till olika länder...ja pappan är kvar förstås...men mamman och barnen slängde de ut helt mot alla lagar och normer enligt UNICEF och barnkonventionen. Ikväll ska jag följa Mirjeta och kampen att återfå henne hit till Sverige innan det är för sent och hon är död... Följ lilla Mirjeta på Facebook...gör det och gör något för hennes skull och får vår heder!
Först påbörjar man en livsuppehållande vård och hopp om ett liv med livskvalité för den lilla flickan och sen avbryter man vården och utvisar henne! Detta är ju vidrigt att behandla den lilla flickan och hennes anhöriga så känslokallt)
Varför ska det vara så svårt för detta land att värna om barnen?? Här lever ju både terrorister och kriminella utan att behöva oroas för att utvisas även om andra länder ber om det. Men en liten sjuk flicka...hon blev utvisad hon...och för ett tag sedan skulle lilla Rim utvisas men hon hann avlida innan dess men hennes anhöriga fick leva med sitt sjuka barn och ovissheten med utvisningshotet hängande över sig - konstant!
Svårt att förstå Migrationsverkets tolkning men kanske är det så vi vill ha det...kvinnor och barn ut och "unga friska män" in i landet oavsett vad de gjort..ja, jag undrar...varför är det så många kvinnor och barn som skickas iväg. Vi lider ju med trebarnsmamman och pappan som Sverige särade på och skickade ut till olika länder...ja pappan är kvar förstås...men mamman och barnen slängde de ut helt mot alla lagar och normer enligt UNICEF och barnkonventionen. Ikväll ska jag följa Mirjeta och kampen att återfå henne hit till Sverige innan det är för sent och hon är död... Följ lilla Mirjeta på Facebook...gör det och gör något för hennes skull och får vår heder!
Etiketter:
Barnkonventionen,
Fallet Mirjeta,
Utvisning
måndag 1 november 2010
Vädjan för delfinernas skull..
Foto: John Hall - Bilder från Kolmården 2010
Jag fick ett email från Djurens rätt om delfinernas grymma öde och de rekommenderar oss alla att se filmen "The Cove" i SVT1 kl 22.oo den 2 november..viktigt för de stackars delfinerna att vi engagerar oss! Och viktigt för mänskligheten att vi inte tappar empatin för våra medvarelser här på jorden för det är så vi utrotar dem när vi struntar i deras levnadsöden.
Exempel..tigern håller på att utrotas och när jag tänker på det så minns jag min bror Tage när han läste ur "Readers Digest" om "Den sista Garfågeln" och jag grät i sorg över att den försvunnit - jag tyckte det var så hemskt. Jag var bara ett litet barn men reagerade ändå med djupaste förtvivlan över utrotningen.
Bara för att människor inte hejdade sig och värnade om livet istället för sitt eget behov av att få ett byte - så försvann Garfågeln bort från jordens yta och så håller vi på att utrota världens djur genom slakt, jakt och miljöförstöring. På kort sikt - glädje för en jägare, fiskare, fabrikör, löntagare - men sorg för de som älskar sin jord och dess varelser. Vi kan - tillsammans - om vi vill - stoppa denna masslakt och utrotning - om vi innerst inne vill... (Garfågeln utrotades från jordens yta mitten av 1800-talet)
Jag fick ett email från Djurens rätt om delfinernas grymma öde och de rekommenderar oss alla att se filmen "The Cove" i SVT1 kl 22.oo den 2 november..viktigt för de stackars delfinerna att vi engagerar oss! Och viktigt för mänskligheten att vi inte tappar empatin för våra medvarelser här på jorden för det är så vi utrotar dem när vi struntar i deras levnadsöden.
Exempel..tigern håller på att utrotas och när jag tänker på det så minns jag min bror Tage när han läste ur "Readers Digest" om "Den sista Garfågeln" och jag grät i sorg över att den försvunnit - jag tyckte det var så hemskt. Jag var bara ett litet barn men reagerade ändå med djupaste förtvivlan över utrotningen.
Bara för att människor inte hejdade sig och värnade om livet istället för sitt eget behov av att få ett byte - så försvann Garfågeln bort från jordens yta och så håller vi på att utrota världens djur genom slakt, jakt och miljöförstöring. På kort sikt - glädje för en jägare, fiskare, fabrikör, löntagare - men sorg för de som älskar sin jord och dess varelser. Vi kan - tillsammans - om vi vill - stoppa denna masslakt och utrotning - om vi innerst inne vill... (Garfågeln utrotades från jordens yta mitten av 1800-talet)
Etiketter:
"Frihetsberövade",
Djurens rätt,
Djurplågeri,
Hjälp delfinerna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)