Gott slut och Gott Nytt år!

Min underbara "fyrklöver" mina älskade fyra barnbarn! Allt gott till er alla under 2012!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

I år fick jag en "andra chans" att leva så nu ska jag kunna fira jul med mina nära och kära. Efter julhelgen återkommer jag när jag har mer krafter att skriva mm att berätta om min, Björns och hans sambo Anettes kamp för jag skulle överleva. Ett innerligt tack till framförallt Björn som räddade mitt liv genom att "se mig" och att jag var så fruktansvärt sjuk. Ett innerligt tack till Anette som ringde ambulans flera gånger och förstod att mitt liv var i fara. Ett innerligt tack till Kjell Christiansen som "doserade rätt" så jag återkom till livet! Och ett innerligt tack till det "teamwork" som fixade så att jag frisknade till. Och ett varmt innerligt tack till dig som gjorde hjärtmassage - det gjorde susen!

Jag stacks i hals, händer, fötter, armar för att kunna få in en infart men det gick inte..min kropp kämpade med syret till hjärta och hjärna och alla andra leder, kärl och organ fick vänta.. Mitt barnbarn Lina fotade mig vid ett besök och inte ser det ut som om jag pratade om "tjafs" som "någon" inom vården kallade mitt ärende..så hånfullt har jag oftast blivit bemött i denna kommun under åratal..jag nämnde bara att jag ännu inte fått reda på namnet på den läkare som ville skicka hem mig från akuten en tredje gång trots att jag varken orkade gå eller knappt andades..då fick jag höra att jag höll på med "tjafs"..så sjutton heller - mitt och mina anhörigas lidande kan inte betecknas som "tjafs"..sådana påståenden väcker kamplusten inom mig...
Ett innerligt tack till den underbara personalen (ni finns numera i mitt hjärta och ni vet vilka ni är) som höll sig till fakta och gav mig rätt information om sjukdom, förlopp och sjukdomsläge. Som sagt..det värsta jag vet är lögner och manipulationer om fakta och att det är alltid jag som ska vara "förstående" och backa för att andra ska kunna framstå i bättre dager. Men nu är det slut på det för det är alltid jag som blir den lidande parten! Än lever jag och nu kan jag andas för första gången på veckor med stängd mun utan att se ut som en fisk på torra land. Nu kan jag andas för fullt med mina lungor.

Tack vare käkkirurgen som rensade min inflammerade framtand så har jag också vaknat upp till en ny dag utan tandvärk - en värk jag dragit med sedan september.
"Den onda cirkeln" i samhället (kronofogden/införsel, mobbning och hånfulla personer) har gjort att jag inte fått tandvård trots min svåra situation och trots mina dåliga, ruttna tänder. Mitt äldsta barnbarn som nu är 19 år har aldrig fått se sin farmor med fina tänder..nej ingen av mina fyra älskade barnbarn. Min förhoppning är att jag en dag ska kunna le med ett vackert leende mot dem.
HA NU EN BRA JUL ALLESAMMANS. NJUT AV ATT VARA TILLSAMMANS MED ERA NÄRA OCH KÄRA OCH VISA ATT NI ÄLSKAR DEM. VAR INTE BLYGA..VÅGA VISA..TIDEN KAN TA SLUT NÄR MINST DU ANAR DET! KRAM PÅ ER ALLA VÄNNER DÄRUTE I PERIFERIN!!

Varsågod..en adventsblomma!

Gick ut för att kolla vad stormen "Berit" ställer till med härute på min uteplats och till min förvåning får jag se i en kruka en stackars pensé blomma och en liten blomknopp tittar fram mellan bladen..och det är den 27 november..blåser som bara den och ingen snö..men en liten blomma strävar på..var nästan svårt att plocka den men ville in och fota detta lilla underverk som sker i en tid när vädret inte är som man är van...

HA EN FIN ADVENT...

Med denna underbara älgbild som John fotat så önskar jag er alla en fin och fridfull advent!

Ett år av saknad..min älskade Rex!

Tänk att man kan sakna en vovve så här mycket..ett helt år har gått och Rex finns nästan dagligen hos mig i tankarna..så mycket som påminner om honom..och så lite motion jag fick efter att han somnade in. Varje dag - flera gånger dagligen tog vi promenader ..år efter år...och så plötsligt har man ingen promenadkompis längre..ingen att prata med och ingen att busa med och ingen som bara finns där i vått och torrt.. Dessa underbara fyrfota vänner..oj vad man saknar dem!

Johns fågelfilm..lyssna och se..och njut..

Dags att börja mata fåglarna!

Nu börjar det bli jobbigt för fåglarna att hitta mat och familjen John har börjat mata och de små liven runt fågelbordet fotas ju naturligtvis av John och det är så man kan tro att de är ena linslusar..eller vad tycker ni?

Som en skänk från ovan...

(Var tvungen att beskära bilden här ovan för det stod små dagisbarn i rad och tittade med stora ögon på mig när jag kom uthoppandes med kameran i högsta hugg och började fota..när jag sen såg bilden så fanns de med de små förvånade liven och jag har ju ingen tillåtelse att lägga ut bilder på dem i min blogg så därför är det mest himlen som syns och det var ju liksom meningen också)
Plötsligt förändras himlen och blir så otroligt vacker och jag måste bara ut och fånga stunden...

SMULTRON I NOVEMBER..

HA EN GLAD HELG ALLESAMMANS!

Lite förvirrande det här med "Halloween" som firades förra helgen på många ställen men många tror ju att det är denna kommande helg som är Halloween och firar nu så oavsett vad så önskar jag alla en riktigt glad Alla Helgons Dag eller Halloween om ni känner för det..och jag menar GLAD!

Varbergaskogen - ett naturreservat!

Torsdag förra veckan hade jag hand om Johns hund och tog en promenad så som jag brukade göra med min hund Rex när han levde. Precis när jag och Rambo kommer in i skogen ett 10-tal meter så möts vi av denna syn som bilden visar - en förskräcklig syn som gör mig heligt förbannad rent ut sagt!! Varför slänger man sopor där och inte i sopcontainrarna?? Vilken respektlöshet! Vilken slapphet! Usch vad sur och irriterad jag blir på att vår fina skog vandaliseras så här och som kan skada djuren i skogen för att inte glömma de lekande barnen...fy attan säger jag!
(Vad roligt..jag mailade kommunen som direkt svarade att de skulle skicka dit folk som städade upp!)...och idag den 10/11 fick jag meddelande att så har det blivit gjort! Visst blir man glad av fungerande kommunikation! Varbergaskogen är en oas för oss alla att njuta av och inte förskräckas över...

Trevlig Allhelgonahelg!

Alla Helgons Dag = 1 november i år och Allhelgonahelgen = 6 november - men jag gillar att vara ute i god tid så här är min hälsning! Min katt Kajsa är med på bilden...

"Anknäbbar" av tuppkammar...

Sedan jordens begynnelse har vi kvinnor klarat oss utan "filler" i läpparna och karlarna har gillat oss ändå! Vad har hänt med "kvinnligheten"? Nu sprutas det in läppfyllnad som kommer från tuppkammarna och så hör man om alla dessa stackars tuppar som slaktas enbart för sin kams skull och jag undrar vad tjejer tänker med nu för tiden när denna fixering med stora, onaturligt fyllda läppar ska anses vackert?? Unga tjejer pumpar in pengar i kosmetikaindustrin och gör dess pampar ännu rikare allt medan de står och glor på sina "anknäbbar" i spegeln och allt medan tuppar föds upp och slaktas på löpande band.

Hörde att en fyllning kostar cirka 2000 kr och jag fattar inte denna fixering vid sitt utseende som skett på senare år där främst tjejer klämmer in plastbollar i brösten och skinkorna och hyaluronsyra (ämne i tuppkammen) i läpparna och vad allt kosmetikaindustrin lurar i dem så deras kroppar blir onaturliga och kanske med tiden skadar dem genom cancer el dyl. Än vet vi inte hur kroppen påverkas av alla dessa ingrepp, som för mig är helt oförklarligt då jag inte fattar hur en tjej eller en kvinna kan bli så förslavade att de tar till "alla medel" för att behaga...vem? Kanske inte undra på att det skapas numera plastdockor i "naturlig storlek" som männen kan förlusta sig på...hmm "underbara uppblåsbara Barbara" som Robban sjöng - blir väl snart en verklighet för alla de män som numera uppmuntrar till flickors onaturliga ingrepp på sin kropp - så de till slut kanske blir helt overkliga! Vart ska detta sluta?

Tänk vad mycket pengar dessa komplexfyllda kvinnor kunde skänka till de som verkligen behöver läkarnas hjälp för att kunna återställa sin skadade kropp så som brännskador och medfödda svåra defekter så som gomspalt mm. Över hela vår jord finns det människor som skriker efter hjälp för döva öron - för de som har råd (många av dem tycks det) står framför spegeln och kollar på sina nyfyllda läppar med tuppkamsämne som kommer från slaktade tuppar, vars enda liv är till för att behaga en tjej eller en kvinna, som jag anser blivit hjärntvättad av kosmetikaindustrin! Så ser jag på det. Som en ung tjej sa på radion "jag vill inget höra för då får jag ångest"...nä blunda och smacka med anknäbben bara..det är livet...

Uj vad hemska värderingar när man tror att det vackra hos en människa sitter i plastbröst och tuppkamsfyllda läppar...och en del kallar sig djurvän! Vad kommer härnäst som kosmetikaindustrin lurar i kvinnorna - både kroppsligt och i hjärncellerna?
Nej tacka vet jag en stolt tupp, som får vandra fritt med sina hönor ute på ladugårdsbacken!

Ärligt talat Juholt!

Nu kan jag inte tiga längre utan måste få uttrycka min harm över alla dessa "små" oegentligheter som sker bland en hel del politiker..nu Juholt! En person som kandiderar till statsministerposten borde väl rimligen kunna reglerna för "bostadsbidrag". Vi fattiga medborgare som synas under lupp på grund av de lagar och förordningar som landet har ska väl inte vara de enda som ska följa lagar och regler? Politikerna är inget undantag utan ska följa lagar de med och inte försöka sko sig på medborgarnas "välvilja" och gör som många S-partimedlemmar nu - försöker blunda och släta över.

Det spelar ingen roll vad förundersökningen leder till för Håkan Juholt har fyllt i en blankett med hela hyressumman, som han söker bidrag för - trots att han delar bostad med sin sambo. Jag kallar det osmakligt och "bluff o båg" och kan inte få in i min skalle hur en person som vill leda landet och värna om medborgarnas väl och ve - istället för sin egen "välfärd" som just nu tycks vara allenarådande! Nej Juholt bör avgå med omedelbar verkan - oavsett åklagarbeslut framöver. Trovärdigheten för Juholt har minimerats till noll enligt mina moralvärderingar!

Jag är innerligt trött på alla dessa socialdemokrater som verkar sakna vanlig hederlig moral och tycker att de är "för mer" än andra och kan grabba åt sig stora bitar av "kakan" medan andra får betala den! Det är inte första gången socialdemokrater är i blåsväder!

Det är inte synd om Juholt! Tycker man det så accepterar man att politiker roffar åt sig av skattemedel, som kunde ha kommit väl till pass för ex vården!

För 160.000 kr hade jag kunna bli fri från kronofogdemyndigheten där jag varit sedan 1987 på grund av bland annat politikers inblandning i min skilsmässa från exmaken och då var socialdemokrater de flesta av dem, som på grund av deras försåtliga agerande mot mig och mina barn - försatte mig i en "skuldfälla" jag till dags dato inte lyckats ta mig ur! Före det hade jag inte en betalningsanmärkning ens! Gissa om jag känner vanmakt och blir mäkta irriterad över när jag hör om sådant här agerande som Juholt utsatt oss skattebetalare för!

Tillägg den 31 december 2011:
JAG KUNDE HA FÅTT VARIT "FRI" ISTÄLLET FÖR BUNDEN TILL KRONOFOGDEMYNDIGHETEN OCH ATT LEVA PÅ INFÖRSEL AV MIN LILLA PENSION KANSKE RESTEN AV MITT LIV! Hade jag fått ha hand om min egen ekonomi så hade jag varit skuldfri för längesen. Kronfogdemyndigheten är i mina ögon det största och mest inkomstbringande (förmodar jag) "ockerbolag" som staten har. Har man en gång hamnat där som jag 1987 så blir - åtminstone jag inte fri under min levnad. Krfmn har ju ett "betalningssystem" som låser ekonomin för den enskilde och sedan pytsar Krfmn ut lite här och där av de pengar de har gjort via införsel. Ingen av den man är skuldsatt hos får tillräckligt med pengar så skulden försvinner utan bara några kronor och ju längre tid ju mer ränta kostar det den skuldsatte. Själv försöker jag "damma bort" skulden direkt för jag hatar skulder och trots Krfmns införsel så tar jag av mina matpengar och gör avbetalningar för att hoppet om att bli skuldfri är hos mig så starkt att jag inte kan annat än att kämpa för att bli fri. Alla viten och rättegångskostnader är betalda men när Krfmn 1987 började med införsel så kunde jag ju inte betala de lån jag tagit för att bekosta dels processen (kopior, frimärken, kuvert, papper mm) och dels fritidskostnader för mina barn (cyklar, kläder osv). Mina ombud gjorde nästan ingenting utan ville bara ha betalt i arvoden..tills jag bytte ombud utanför det här länet till en Stockholmsadvokat Bengt Sjönander - han gjorde sitt jobb! Alltså TV-licenser mm kunde jag ju inte betala och en dag var dessa uppe i 21.000 kr och jag var totalt maktlös och i händerna på staten, som krossade mig och mina barn så än idag 2011 och så här på årets sista dagar har jag precis fått delgivning från Krfmn angående "bredband" som barnen ville så gärna ha men jag fick ge upp då jag inte kunde betala dem heller. Så 2012 fortsätter som alla andra år hos Kronofogden. Livet drabbar vissa hårt när illvilliga personer får fria händer att driva sina lögner och sina förtal ohejdat i ett drev utan dess like!

Älgjakten har börjat i hela landet...

Tifa studerar älgfilmen som John tagit. Hon är väldigt intresserad av många av hans filmer och bilder. Social misse som funnit ett sätt att umgås med matte...
(Vill ni se hela älgfilmen sök på etiketten "älgar". Filmen finns den 3/10-10)

DJURENS DAG IDAG!

Idag är det DJURENS DAG över hela vår jord - men här i vårt land har den fått mindre betydelse för här firar vi istället KANELBULLENS DAG och djuren glöms bort i frossandet av bullar... Djurens situation har inte förändrats så värst mycket under årens lopp trots att det är så oändligt många människor som kallar sig djurvänner..men blundar för slaktdjurens plågsamma transportvägar till slakterierna, som blundar för blodbadet på delfinerna i en vik vid japanska kusten, minkarnas plågsamma och hopplösa tillvaro o liv i för trånga burar, slakten på apor för att folk ska kunna exploatera marken osv.

Jomenvisst listan på djurens utsatthet kan göras lång men just idag kan folk skärpa sig och i alla fall bry sig lite extra och tex gå in på Djurens rätts hemsida och skriva på sitt namn i protest mot de långa och plågsamma djurtransporterna:
http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/aktuellt/kampanjer/transporter och/eller skänka en slant till katthemmen och hjälpa de stackars övergivna katterna som behöver trygghet och omsorg nu inför vintern när kylan kommer och många av dem förfryser därute i kylan om ingen förbarmar sig över dem! Även det lilla blir till stor hjälp! Tänk också på att människan också är ett djur och behöver din hjälp som kan ske via Läkare utan gränser.

VARNING! ÄLG PÅ VÄG...

I dessa viltolyckstider är det på sin plats att ge en varning till nära och kära och alla andra som är mottagliga för en sådan och saktar ner farten därute på vägarna.. Talande för min varning är Johns nytagna bilder på älg och flera sådana har nu skett på kort tid så här kommer bilderna...
Det är inte bara älgar som rör sig på vägarna utan rådjur, grävlingar,
vildsvin, harar osv så det är sannerligen inte helt fel att ta det lilla lugna
med gaspedalen!

OM MOBBNING...

(Exempel på hot- och hatbrev jag fick som sekreterare i Föreningen Franciskuslundens Vänner)

Nu börjar samhället vakna minsann och det är på tiden!! Nu börjar det pratas om lagar som skyddar den mobbade - offret - och inte utelämnar en stackars människa åt spott och spe - kränkningar som den tvingas leva med trots att den är helt oskyldig. Jag kan bara relatera till mig själv när det nu tas upp om kostnader för samhället - skattebetalarnas medel. Att först krossa en människa och låta det bero av myndigheter (som oftast hjälper till att förstöra tillvaron för den drabbade) för att sedan sätta in olika resurser för att hålla den mobbade ovanför vattenytan och sedan också försöka tysta ner om mobbingen och bekosta sjukskrivning mm - är ju vansinnig handling och sannerligen olönsam för statens ekonomi.

Själv blev jag fruktansvärt mobbad av en för mig och barnen okänd massa människor där frikyrkofolk och politiker och medlemmar ur föreningen "Stoppa rasismen" ingick - plus en hop andra okända personer ute i periferin och INGEN AV DEM tillhörde bekantskapskretsen eller anhörighetskretsen till mig och mina barn. Trots detta så dristade de sig till att blanda sig i och även driva förtal så som sanningar i olika instanser och hos myndighetspersoner ända upp till regeringen. Detta skedde i ett vårdnadsärende - ett civilärende (privat) mellan mig och min fd make. Ett vårdnadsärende där barns hälsa och säkerhet borde vara i fokus och inte någon fjollig "sällskapslek" ute i samhället. Alla dessa människor borde skämmas för de förstörde livet för mig och mina barn och gjorde mig - starka, ensamstående kvinna o trebarnsmor till en utbränd individ som tvingades under 11 långa år agera i stort sett som enbart "juridisk" mor i förhandling efter förhandling efter förhandling - under ett intensivprocessande från exmakens sida eftersom han skulle utvisas på grund av grovt väpnat rån mm. Ingen av dessa personer ville lyssna på mig eller gå in i handlingarna och kolla tillbaka i tiden när exmaken var gift med en annan kvinna och blev ett otal gånger anmäld för misshandel av henne samt olaga hot - dels av henne och dels av en annan kvinna. Nej - människorna runt honom glorifierade honom och nästan "helgonförklarade" honom så till den milda grad att jag till slut föll ihop som ett korthus för vinden - men jag höll mig kvar av oanade krafter tills vårt gemensamma barn vid 12 års ålder själv satte stopp på förföljelsen av hans mor i Kammarrätten i Jönköping som var den enda instans som under alla dessa elva långa år alltid behandlade mig med respekt och inte uppskattade fula påhopp i rättssalen. Alltid när det var förhandling där så kände jag mig som en människa och inte som en byfåne - fast i mobbninghopen och till åtlöje för alla.

Vad blev resultatet? Jo mina barn "förlorade" sin normala barndom och tvingades åse när deras mor blev allt mer sliten och sorgsen och dämpad och vi blev alltmer fattiga och till slut - 1987 - blev familjeförsörjaren - deras mor - fast hos Kronofogdemyndigheten och är det än på grund av att som "tappande part" måste betala även exmakens rättegångskostnader och alla viten (som han begärde) som då skulle tas av en sjukvårdsbiträdeslön - där veckovitena ibland uppgick till mer än månadslönen var. Jag hade mina skäl att vägra fadern umgänge med sonen! Till slut tvingades vi bort från vårt älskade Lundby och vår insatslägenhet där vi bott i 23 år och inköpt när den var helt ny och som jag trodde skulle vara min "pensionärslägenhet" i framtiden. Detta sätter naturligtvis spår i själen.

Jag blev alltmer folkskygg och höll mig för mig själv då jag inte visste vilken människa jag personligen kunde lita på. Det var ju så många därute i samhället som ville krossa mig för att hjälpa exmaken.

Sedan 1970-talet hade jag mina älskade djur begravda på djurkyrkogården Franciskuslunden och var även medlem en tid och aktiv inom Djurens vänner men när de avlivade en kattmamma och lät hennes tre-veckors kattunge bli utan mor - gick jag ur! Efter någon dag blev jag uppringd av en upprörd - och trött person som inte längre orkade ta hand om ungen dygnet runt och hon gav mig den och jag annonserade efter en katt-amma och fick en hona vars ungar var stora nog att bli utplacerade och honan fick jag om jag omplacerade henne sen vilket jag gjorde. "Maskot" - ja så hette ungen klarade sig på grund av sin nya mamma - som senare fick ett mycket gott hem!

Till Franciskuslunden sökte jag mig för därute fick jag lugn och ro. Plockade och rensade och pysslade med både mina och andras gravar - de som övergivits av olika skäl. Där fick en styrelsemedlem ur föreningen "Franciskuslundens Vänner" syn på mig och började bearbeta mig med att överösa mig med vänliga och uppmuntrande ord för min skötsel av "mitt kvarter" därute..till slut vågade jag tacka ja till hennes enträgna önskan om att jag skulle gå med i styrelsen. Vilket jag gjorde 2001. Jag var ju redan "passiv" medlem i föreningen eftersom de tagit över ansvaret för drivandet av Franciskuslunden och dess skötsel. Här fick jag "fria händer" av styrelsen på grund av alla mina idéer och mitt kreativa tänkande för att rädda djurkyrkogården då kommunen funderade på att lägga en väg rakt över "Galgbacken" (som det forna namnet var) då djurkyrkogården var i ett erbarmeligt tillstånd..vanskött och i stort sett glömd av det stora flertalet "gravägare". Jag startade som suppleant men avancerade till sekreterare med tiden på styrelsens och årsmötets önskan. Och jag måste berömma mig själv för oj vad jag fick fart på både medlemmar och skötseln. Rensade i medlemsregistret (uppdaterade det då många gravägare avlidit och många sagt upp gravarna) och startade adoption av gamla gravar så vi kunde visa på det unika att detta var en av Sveriges äldsta djurkyrkogårdar och en elefant var det mest kända djuret som begravts där även om huvudet fanns på Karolinska skolan i Örebro.

Medlemstidning startades och mina söner var behjälpliga med massor därute och Micke - min yngste son blev även "sommarjobbare" där på styrelsens önskan och beslut. Han gjorde bla fikaplatsen med staket, gjuta fast stolparna och lägga plattor och mycket mera. 

 Mina söner fanns där med muskler och intresse även när det var vinter och snö och agerade med sina goda hjärtan - men "otack är världens lön" heter det ju...Äldste sonen startade hemsidan och blev webbmaster. Sidan blev populär på den tiden...men någon eller några stack vårt engagemang i ögonen så när det var som finast därute blev jag som fulast behandlad. Rykten startades om att jag bland mycket fler falska anklagelser skulle "sno pengar ur föreningen" (vilket - om jag hade haft den moralen - skulle vara omöjligt eftersom föreningen inte hade någon handkassa och ekonomin sköttes av kassör och ordföranden som båda hade teckningsrätt) och jag fick återigen uppleva falska lögner om min person - om mina barn och mina djurs gravar blev skändade med hundbajspåsar slängda där och skyltar rycktes upp och slängdes och blommor likaså. Till slut insåg jag att för att mina djur skulle få "vila i frid" så måste jag lämna föreningen och djurkyrkogården för gott. Jag jämnade mina djurs gravar med marken och gick med en stor och tung sorg i mitt hjärta och sedan har jag inte umgåtts med någon utomstående mer och det är nu sex år sedan. Mina djur och mina barn och barnbarn är min glädje!Björn gjorde nytt brunnslock då jag var rädd för att någon skulle gå igenom det gamla och ruttna som fanns där och hade stora hål där någon kunde trampa igenom - en nödvändig säkerhetsåtgärd som var oerhört tufft för honom och mig som fick ta upp den tunga pumpen och kolla så att den också var hel och det var den. Det nya blev så fint och pumpen fungerade vid testet.

 En lag som förhindrar sådana här onda och oansvariga personer att triggas igång att förfölja en oskyldig människa för att själva må bra av sitt egoistiska handlade och sina behov att förtrycka en medmänniska - borde ha tagits fram för längesedan i ett land som skryter om jämlikhet, om demokrati och rättstrygg stat och som i mina ögon bara lurar medborgarna och invaggar dem i falsk säkerhet - när de istället blir totalt utlämnade och utfrysta i sitt eget samhälle när en hop av mobbare får lust att börja sitt drev. En lag är välkommen å det varmaste!

Så här skrev föreningen i januari 2006 efter mitt avhopp på sin hemsida men det togs bort väldigt fort igen..men jag hann skriva av det och citerar:
”AKTUELLT I JANUARI (januari 2006 - min notering)
Hej, alla medlemmar i FLV.
Hoppas ni haft en skön julhelg. Som de flesta av er vet slutade föreningens förra sekreterare, Ann-Viol, plötsligt i höstas. Efter att ha utsatts för elak, helt grundlös ryktesspridning och trakassering gick hon ur föreningen och slutade som styrelsemedlem. Hennes arbetsinsats i FLV var enorm. Ingen har ensam kunnat ta över hennes arbete. Vi i styrelsen har därför under hösten haft ett stort jobb med att försöka fördela uppgifterna mellan oss. Då flera styrelsemedlemmar av olika anledningar "hoppat av", under hösten, är vi inte så många kvar. Nya styrelsemedlemmar ska godkännas på årsmötet. På grund av det har vi inte kunnat ta in ersättare för dem som slutat. Vi hoppas att ni har förståelse för att allt, inte ännu, flyter som tidigare. Bl a har nyheter på hemsidan fått stå tillbaka.
FLV är ju en ideell förening. Det innebär att medlemmarna tillsammans ska sköta FL. Men tyvärr fungerar det inte så nu. Det är ett ytterst litet fåtal som infinner sig på städdagarna. Detta lägger också ett tungt praktiskt arbete på styrelsen. Det är vi som får göra medlemmarnas arbete. Vårt arbete är också ideellt, alltså obetalt. Vi har full förståelse för om man av hälsoskäl inte kan delta i arbetet ute på FL. Men det kan inte vara orsaken till att över 400 människor uteblir. Det måste väl vara alla medlemmars önskan att vi ska ha en vacker, fungerande djurkyrkogård. Och då måste vi hjälpas åt.
Om några har synpunkter på eller idéer om arbetet inom FLV är ni välkomna med dem. Men inte anonymt!”

Kära vänner ute i periferin...nu är häcken på plats!

Ja så kom den då till slut på plats och en ny "epok" har tagit vid...

Tujorna på gång...

Västerstadens tujor planteras nu för fullt och ska ersätta både min syrenhäck och staket är det meningen..hoppas nu att de ger det insynsskydd samt trygghet mot både "kamphundar" och "bärsärkagångare" - som mitt fina, rostfria staket gjorde..
..(minns när en kille fastnade i mitt staket när han gick och slog sönder rutorna utefter huslängan där jag bor - men när han kom till mig så fastnade han i mitt staket och flydde sedan till skogs där polisen tog honom. Glad blev jag över att det "bara" var några stolpar som bröts av - vilket jag köpte nya och Björn bankade ner i jorden och fäste staketet igen på plats. Just denna natt när detta hände hade jag mina barnbarn Jelena och Malin som sov över hos mig..vågar inte tänka på hur rädda de skulle ha blivit om det kom en galning och slog in rutorna eller till och med tog sig in och misshandlade oss, som han gjorde hos grannen..ve och fasa.. jag måste faktiskt återigen säga att jag är både chockad och ledsen över att Västerstaden tog mina staket och min vackra syrenhäck..Tack vare mitt stabila staket klarade vi oss från denna skräckupplevelse. Vore fint om Västerstaden satt upp nya staket...och en grind!

Bett av katt...gav svår infektion. Sedan chock och sorg!

I tisdags skulle jag ombesörja att sonens katt kom till veterinär för undersökning då hon inte varit så pigg några dagar. Sagt o gjort. Forslade katten till veterinär och där fick jag besked att hon skulle vätskas upp samt få en spruta med näring. Jag höll i katten som blev galen när veterinären stack in sprutan i nacken och hon bet och rev mig ända in till benet och det gjorde fruktansvärt ont. Men jag höll ut och katten är nu pigg som en mört medan jag har fått infektion och går på antibiotika samt jag har också fått en stelkrampsspruta...
Vis av denna erfarenhet så kan jag varmt rekommendera rejäla handskar vid behandling av katt och vid eventuellt bett - åk till läkare och få vård. Gör inte som jag och vänta ett dygn extra i tron att det går över...det gör det inte! Katter har bakterier i munnen som människor inte tål varav en allvarlig infektion kan uppstå. Läkaren sa att bett i senor är allvarligt då de oftast får operera då för att "rensa upp"...något att tänka på... Fortfarande fast det nu är fredag kommer det var ur såret men förhoppningsvis tar antibiotikan kål på det. (Jag har fuktiga omslag av Alsolsprit som ska dra ur varet)

MÅNDAG - snart en vecka efter besöket hos veterinär Torleif Lind - mina djurs trygghet - hos den bäste av veterinärer vilket jag också sa till honom när jag gick därifrån med Sigrid - så avled denna underbara veterinär och medmänniska..jag är sååå glad att jag hann säga "du är bäst"...

Som att möta en gammal vän...

Rambo kämpar på alla de 427 trappstegen bara för att få hälsa på sin "gamla vän" däruppe på den blåsiga Kvarntorpshögen..och som förra gången gav Rambo kvinnan en puss...

Konstverket heter "Var finns konstverket?" Av Marc Broos från Östra Ämtervik i Värmland och kvinnan som Rambo gillar att pussa är konstnärens hustru Karin...