Mycken sorg och saknad och vemod och eftertänksamhet och respekt visas varje dag och i stort sett varje stund vid Utöya... John och Marie har varit på en tur upp till "barndomens hytta" - till Kruk, Fagernes där Johns farfar hade hytta en gång och där många somrar - och vintrar tillbringades.
Självklart så ville de visa sin respekt för offren och deras anhöriga och tog vägen förbi Utöya och John skickade mig dessa bilder och denna text som jag nu lägger ut och vill också passa på att uppmana alla att vara rädda om varandra och visa varandra att vi alla är ovärderliga och fantastiska och tillsammans blir vi starka och kan kämpa mot galenskap och rasism och för demokratin...
Johns text:
"En bil stannar, en till, ytterligare en till, alla kommer de med blommor, många har med bilder eller texter skapade på egen hand.
Ett motorcykelsällskap från Sverige stannar, alla samlas en stund framför de tusentals blommor som ständigt ökar i antal.
En stilla stund vid blommorna sen höjs blicken ut över vattnet mot ön. Många kan inte först förstå att på denna vackra plats kan nåt så ohyggligt ha skett men efter en stund smälter allt in och många torkar en tår samtidigt som man sakta lämnar platsen.
Ytterligare bilar, motorcyklar, bussar, med många skilda nationaliteter stannar för att hedra och visa sitt stöd...."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar