Så här i elfte timmen innan valet så flödar kreativa idéer från de olika partierna och vi får snart "evigt liv" om de får hålla på. Sitter och lyssnar på radion om en stackars Arne som har Parkinssons sjukdom men som får mindre assistenthjälp för det ska dras in enligt Försäkringskassan - det är verkligheten i landet Sverige där de äldre och sjuka ska få det bättre men det blir obönhörligen sämre. Arne har ingen möjlighet att klara sig själv det är han för sjuk för och man hör hans ångestfyllda röst när han med stor möda försöker förklara sin situation..jag lider med honom..stackars människa!
Politikerna försöker överträffa varandra i hur bra vi får både i hemmet, på dagis, på fritids och i skolan samt jobbet - men varför kommer alla dessa förslag nu? Nog kunde de väl ha gjort lite under de år som de suttit vid makten! Det är så frustrerande att höra alla dessa högtflygande planer om oss alla i landet Sverige medan det känns som om det går käpprakt åt helvetet. Det finns många "Arne" i vårt land som varken syns eller hörs och som överges av de maktfullkomliga. Människor som lever i djup ångest utan hjälp och stöd...
I skolan blir barnen mobbade tills de knäcks och likaså i vuxenvärlden bryts människor sönder på grund av andras illvilja och behov av att djävlas och vi har lagar som ska följas och skydda oss mot ont och elände men brottsligheten tycks öka och i vart och vartannat bostadsområde knivskär ungdomarna ihjäl varandra eller rånar varandra och folk kör både fulla och drogpåverkade - medan politikerna lovar bättre tillvaro för oss alla bara vi röstar på dem.
Jag fick mitt liv förstört på grund av politikers hänsynslösa inblandning (i ett civilmål - en privatsak mellan mig och min exmake) till förmån för exmaken så mig biter inga löften på för egen del - för mig är det nog kört - men jag vill i alla fall tro att jag kan göra någonting för djuren - nu MINKARNA och röstar därför på Vänsterpartiet eftersom de lovar att förbjuda pälsdjursfarmning - någonting som jag innerligt önskat sedan barndomen...så kanske min röst kan hjälpa till och vara värd någonting för den var ju inget värd i den civilprocess som pågick under 11 långa förtvivlade år, som resulterade i ett "fast förhållande" med Kronofogden - förmodligen resten av mitt liv fast jag aldrig haft en betalningsanmärkning ens när processen startade...och egen insatslägenhet i 23 år som jag tvingades sälja för att kunna "andas" en kort stund...innan helvetet började igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar