I skogen blev Semlan intresserad av några insnöade granar för där prasslade det till. Vi fortsatte förbi den alltid grafittimålade cementbyggnaden som ändrar färg allt efter "konstens alla regler".
När vi lufsat på i snön ett tag mötte vi en bautastor blandning som såg väldigt respektingivande ut men var snäll som ett lamm och genombusig och Semlan fick leka och springa och jaga i snön så hon var överlycklig och den 16 månaders vovvekillen också.. Jag blir så glad över denna livsglädje...som dessa vovvar sprider...har ju hänt så mycket på sistone både privat och ute i landet och världen så man kan gå i ide för mindre..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar